Att ändras.

Folk förändras, saker händer…och det blir aldrig mer som förut. Bra eller dåligt? Beror ofta på omständigheter och situationer. Ibland krävs en förändring för att man ska kunna gå vidare med sitt liv…! Det finns nog inget universellt sätt att se på förändringar, det hela är ju som sagt situationsbundet. Och även ganska individuellt. Jag kan se förändringar hos folk runtomkring mig nästan dagligen. Antingen är det sånt som knappt märks eller sånt som alla märker av. Livsomvälvande händelser medför ofta att personer förändras, antingen positivt eller negativt. Det kan vara ett krossat hjärta som får personen att sluta tro på kärlek eller en olycka som får nån annan att inse hur värdefullt och kort livet egentligen är. Hur som helst är förändringar ganska elementära och livsviktiga för utveckling. Och utveckling är ju bra. Om man inte utvecklas så står man stilla…aldrig bra. Jag vill utvecklas och hoppas att jag gör det lite grann varje dag. Att jag tar lärdom från allt jag ser och så.

Tyvärr tror jag att det går både fram och tillbaka med utveckling. Visst växer man med små framsteg, men ett större baksteg kan få en att förlora den utvecklingen, man regrederar. Det är väldigt dåligt. Nu glömde jag vad jag skulle skriva härnäst! =(

Till det smaskiga 😉

I dagsläget vet jag ungefär hur jag ändrat på mig. Iaf på sista tiden. Jag har lärt mig väldigt mkt om mig själv. Främst genom olika förhållanden. Men absolut framförallt så har jag lärt mig att våga känna. Saker som jag inte vågat känna. Och det är underbart! Visst jag har knappast kommit till det ställe jag skulle vilja vara mest…men jag har kommit en bit på vägen. Finns många att tacka, men nu väljer jag att tacka min bästa vän och bästa stridspartner (ursäkta uttrycket 😉 min älskade JESSICA!

Tillsammans har vi kämpat och kommit dit där vi är idag. Och jag är evigt tacksam för att du smält mitt hjärta. Livet är inte lätt att leva men tillsammans har vi tagit oss igenom hårda vindar och kaos. Även fast jag vet att vi kan göra så mkt mer för varann…så vet jag att det kommer när tiden är mogen för det. Eller så kommer den inte. Vilket som. Jag älskar dig nu!

Tillsammans utvecklas vi, tillsammans regrederar vi och tillsammans ska vi fortsätta kämpa, tills vi ger upp…

Puss hej!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.