Vet ni en sak. Jag vill bara skriva om min syn på förhållanden. Hur jag ser på det och lite vad jag sett och tycker och allt möjligt. För det första vill jag bara klargöra en sak. Jag är inte den som är bäst på det här med förhållanden. Vem är det liksom? Jag gör fel precis som alla andra. Så tro inte att jag sitter och skriver att jag är perfekt som pojkvän eller så. Det jag skriver är vad jag anser ett förhållande ska vara och betyda m.m.
Okej, för det första är det rätt svårt att inleda ett förhållande i dagens samhälle. Många är rädda för att fastna, bli sårade osv. Visst det kan man ha förståelse för. Absolut. Men jag ser det så här. Varför ska man gå igenom livet och inte våga satsa.. Jo, man kan välja fel och ha otur och allt det där. Men det är saker man får ta, en dag kommer lyckan le. Visst är jag äckligt positiv och säker på det.. det erkänner jag. Men jag vill så gärna att det ska vara så. Så då är det så.
Det svåra för mig när jag träffar nån är att softa och bara vara, det är nog ett problem. Det kan jag erkänna. Man ska inte slänga sig in i nåt. Det är nog nåt jag får lära mig. Lyssna på den andre och inte bara på vad jag vill, för då är det ju kört från början. Men det är alla tankar om hur bra det skulle kunna vara som spökar. Jag och mina fantasier. 😛
Jag vill att det ska vara såhär. När jag är kär i en tjej. Då vill jag ha trygghet, respekt och förmåga att kunna kommunicera samt förlåta de misstag som inte är helt oförlåtliga förstås. Ingen är perfekt, men visst är det viktigt att kunna prata ut och lösa det som uppstått, vad det nu kan ha varit.
Jag trivs i parförhållanden. Man har en bästa vän och nån som man kan mysa med när livet känns allmänt trist. Det kan vara till så stor tröst. Visst kan man mysa med kompisar men för mig är det två vitt skilda saker. Jag har inte känslor för mina vänner. Så det är inte alls samma sak att kramas med dem. Faktiskt.
Sen kan jag säga att jag är bara en kvinnas man. Är jag tillsammans med en tjej så finns inte andra tjejer på det sättet. Lojalitet och trogenhet kan jag faktiskt säga är två egenskaper jag har. Om det beror på att jag fått de värderingarna hemifrån eller vad det nu kan vara vet jag inte, men så är det. Okej, jag vet ju faktiskt inte vad som händer i ett förhållande efter ett par år och kan inte uttala mig om vad som sker då.. eftersom jag inte haft nåt sånt förhållande. Men! Älskar jag någon.. så är det så. Risken kan ju vara att man blir för tofflig så man bara sitter hemma och så, men jag tror jag lärt mig den läxan redan.
Jag tror på en enda kärlek. Det må vara urbota dumt och fjantromantiskt och allt det där, men som sagt, jag vill att det ska vara så. Jag är en sån som kan sitta och böla till romantiska filmer för att det är så jävla fint, fast det är så sjukt förutsägbart och allt det där. Men som sagt, det ska vara så.. Men visst, jag är realist med, kan ju förstå attt det inte funkar lika lätt som på film alla gånger.
I vårt samhälle i dag så är man en silmjölke om man tycker såhär, tror jag. Det ska vara snabbt sex, vackra pojkar och flickor som möts i natten.. och sen fortsätter det helg efter helg. Eller så ska man dejta nån och ha lite skoj. Visst, vill de ha kul bara så visst. Men för mig är det en helt annan grej. Det betyder faktiskt nåt. Det är så det ska vara..
Jag har lite hopp om mänskligheten med förstås, jag tror inte att alla vill ha det såhär. Men jag tror att det blivit såhär med vårt samhällsklimat och allt.
Allt verkar så förvirrat och det är så mycket grupptryck, image och stil som spelar in. Det är tufft att knulla runt. Det är ballt att dejta många och testa sig fram. Självklart ska man inte ta första bästa.. men for fuck sake liksom..
Tjejer leker, killar leker.. frågan är bara vad är priset för dessa lekar? Är det värt underhållningen? För min del känns det som att jag klarar mig utan lekarna.. Busa kan man göra men luras och föra folk bakom ljuset är mest taskigt.
Vad ska man göra för att få älska nån utan förbehåll? Att bli älskad tillbaka? Att våga ge och ta utan att undra om man gör nåt som den andra tolkar fel eller inte godkänner. Jag vet inte.. Men jag vill försöka.
Vet inte om jag fått ur mig det jag ville få fram, men jag tror jag slutar här.
Såhär ligger det till.. såhär får det bli. Come what may! Avslutar med en låt som nog säger rätt bra hur jag vill att det ska vara en dag.
”If your not the one then why does my soul feel glad today?
If your not the one then why does my hand fit yours this way?
If you are not mine then why does your heart return my call
If you are not mine would I have the strength to stand at all
I never know what the future brings
But I know you are here with me now
We will make it through
And I hope you are the one I share my life with
I dont want to run away but I cant take it, I dont understand
If I am not made for you then why does my heart tell me that I am?
Is there any way that I can stay in your arms?
If I dont need you then why am I crying on my bed?
If I dont need you then why does your name resound in my head?
If your not for me then why does this distance maim my life?
If your not for me then why do I dream of you as my wife?
I dont know why your so far away
But I know that this much is true
We will make it through
And I hope you are the one I share my life with
And I wish that you could be the one I die with
And I pray in your the one I build my home with
I hope I love you all my life
I dont want to run away but I cant take it, I dont understand
If I am not made for you then why does my heart tell me that I am
Is there any way that I can stay in your arms?
Cause I miss you, body and soul so strong that it takes my breath away
And I breathe you into my heart and pray for the strength to stand today
Cause I love you, whether its wrong or right
And though I cant be with you tonight
And know my heart is by your side
I dont want to run away but I cant take it, I dont understand
If I am not made for you then why does my heart tell me that I am
Is there any way that I can stay in your arms?”