Jag fyller som bekant(se föregående inlägg) 26 år idag och hela veckan har mina två kollegor tisslat och tasslat om presenten som jag skulle få. Hade min föraningar då eftersom ena kollegan köpt handbojor med svart fluff åt den andre, han bad henne köpa det, eftersom hon ändå skulle dit. (pik). De var inte direkt sådär jättesmidiga. Men det kanske var meningen.
Så då anade jag vad som var i görningen, men jag låtsades som ingenting. Sen igår och idag så småläckte de med flit förmodligen för att jag skulle bli nervös. Sa att jag måste ha humor och inte ta illa åt mig. Klart som fan jag blev nervös när de började snacka så. Så jag började fantisera om dockor hit och dildos dit. Alla möjliga scenarios som kunde bli rätt pinsamma. Inte minst med tanke på att de hade gjort klart för mig att presenten skulle öppnas offentligt, i vårt fikarum.
Så idag visste jag ungefär vad som väntade mig. Var ett väldigt stort paket. De hade fått folk från alla olika avsnitt i fabriken att komma lagom till att paketet skulle öppnas. Sen när det var dags så ställer sig hela fikarummet och sjunger Ja, må han leva. Tänk er att ni jobbar på ett ställe som har ca 20-30 personer i fikarummet samtidigt. Just vid detta tillfälle idag var det iallafall det och aldrig har så många sjungt för mig. Kanske när man gick i grundskolan. Bara det var lite överväldigande.
Så var det dags att öppna den pinsamma presenten. Tog lite tid på mig för att få till den där otåligheten hos de vid bordet, var en jädra massa tejp på. Var lite ovillig att öppna paketet med om jag ska vara helt ärlig. Till slut så visade sig en uppblåst plastko med tillhörande hål och liten ljudmakapär som muu:ade när man slog till den.
Kommer nog få höra ett eller annat muu i korridorerna närmaste tiden..