Det är många tankar som far runt. Saker jag skulle kunna dela med mig här. Som hela tiden påminns av att andra ska tjata om dem. Men jag trycker bara undan allt. Det är sånt som jag inte orkar handskas med. Rätt och fel, bu eller bä. Det finns för många val att göra. För mycket som ska med i ekvationen. För en del verkar sånt här så jävla enkelt. Men jag är inte som dem. Eller jag intalar mig iallafall att jag inte är det. Det kanske kan bli enkelt om jag lät det vara det. Men jag kanske inte vill det egentligen?
Det är egentligen det här som är problemet, jag sitter och dividerar fram och tillbaka om hur det är, istället för att ta tag i saken, göra nåt åt det. Antingen tänker jag för mycket så att det blir fel, eller så tänker jag inte alls och då blir det än mer fel. Något som jag uppmärksammades på av en kollega på jobbet. Det har hänt på jobbet och det händer nog i mitt övriga liv med rätt ofta.
”Tänk inte så mycket”, eller ”du tänker för mycket.” Versus ”Vad fan tänker du med?”, och ”Det har jag inte tänkt på.”
Helt klart ett problem. Som grundas i min osäkerhet. Som allt annat skit. Som kommer från allt som hänt och så är vi där igen. Det går bara runt runt i skallen och livet. Kommer inte vidare, kommer inte framåt. Jävligt tröttsamt.
Jag måste lära mig att släppa loss. Ja, just det släppa loss var det ja. Våga vara människa, begå misstag och dra lärdom och få erfarenhet. Mm, så är det nog.
Livet är förstås invecklat! Sedan är vi några stycken som har en tendens att göra livet mer krångligt än vad det behöver vara tror jag. Kanske vore livet tråkigt annars?
Hälsningar/Bisse