Med OS och allt vad det innebär så kom jag att tänka på de olika invigningslåtar som har gjorts. Jag har alltid haft en svaghet för dessa, för de är pampiga och vackra. En av de första jag minns var den från OS i Seoul 1988. Hand in hand. Jag spelade in den på något kassettband från radio, som man gjorde på den tiden.
Nästa minns jag dock inte, men nu när jag lyssnade på den på youtube, blev jag rätt rörd. Den är från Atlanta 1996. Sjöngs av Celine Dion på invigningen och av en 600 man stark barnkör på avslutningscermonin. Väldigt mäktigt.
Så vackert! Jag är SÅ svag för barnkörer och i detta sammanhang, med all symbolism och det OS sägs stå för, så blir det mest en enda röra med tårar och sånt för min del.
Sen har vi även en till låt från OS 1996 som heter Reach med Gloria Estefan, som jag gillade väldigt.
Sist men inte minst en låt från vinter OS 2002 i Salt lake city, där LeAnn sjunger Light the fire within. Med en barnkör, vilket betyder hulkande från min sida. Så jävla bra! Nu ska jag sluta fåna mig 😛